Det är hjärnan som ”ser” och det är först när ljusstrålningen påverkar nervcellerna i ögats näthinna som vår bild av omgivningen skapas – i hjärnan. För att detta ska kunna ske krävs att ljus, via ögonlinsen samlas på näthinnan. En ringmuskel utför arbetet med att förändra den kupning i linsen som åstadkommer rätt fokusering. Denna förmåga avtar med stigande ålder. Personer över 40 år kompenserar detta med läsglasögon och bättre ljus.
Hos en nyfödd är linsen helt transparent och med stigande ålder grumlas den. Även denna anledning behöver ett åldrat öga mer ljus än en yngre. Grumligheten gör också att ljuset sprids inne i ögat och känsligheten för bländning ökar. Pupillen är den öppning varigenom ögat släpper in ljus. Pupillens öppning ökar under svaga ljusförhållanden och minskar vid stark belysning. Ögats näthinna består av tappar och stavar. Tapparna står för färgseendet och sitter tätast i gula fläcken. Stavarna har har hög ljuskänslighet och träder i funktion i vid låg ljusstyrka. De registrerar ljusets gråtoner mellan svart och vitt. En äldre person besväras mer av bländning än en yngre. Dessutom är det äldre ögats förmåga till anpassning efter belysningsförhållanden sämre. Vid arbete som sker i mörker är det därför viktigt att man har en bra belysning, som även passar för det ”äldre ögat”.
Tapparna omkodar ljusenergi till nervsignaler
Relationen mellan nervsignalens
styrka och ljusets energi är beroende av vilket våglängds-område som tappen är känslig för i kombination med vilka energinivåer som ljuset innehåller inom detta område. Hos en normalseende finns tre olika typer av tappar med ett för varje karakteristisk spektral-känslighetskurva. Man kan förenklat säga att tapparna mäter mängden kort-, mellan- och långvågigt ljus som träffar närhinnan på olika punkter. En enskild tapptyp ger mycket dålig uppfattning om ljusets spektralfördelning och är därför färgblind. För att kunna skilja på intensitet från olika våglängds-områden måste aktiviteten från de tre tapptyperna jämföras.
Solljuset innehåller en blandning av alla synliga våglängder
Solstrålningen innehåller mer kortvågigt blått uv-ljus än vad som träffar jordytan. Större delen av detta absorberas nämligen i jordatmosfären. Hur mycket kortvågigt ljus som absorberas, beror bl.a. på infallsvinkeln mot jordatmosfären och därmed hur lång väg ljuset måste gå genom atmosfären. Solljusets spektral-fördelning mitt på dagen, återges i vidstående bild. Jämför man ögats relativa känslighetsfördelning med solljuset ser man att solljuset även har andra funktioner än att ge ögat energi för seendet, bl.a. att ge värme.et vi kallar för ljus är en form av energi som strålar utifrån en källa, t.e.x.solen eller en glödlampa.